Jag är Västarvet

Fladdermöss – superhjältar eller superskurkar?

Fladdermöss är en djurgrupp med superkrafter. De kan överleva kroniska virusinfektioner, motverka cancer och skydda oss från både missväxt och malaria. Trots detta har de oförtjänt dåligt rykte, och nu beskylls de dessutom för att ha orsakat utbrottet av det nya coronavirus som lamslagit världen.

Fladdermössens immunsystem är helt fantastiskt! De kan bära på en väldigt spännande mångfald av virus som är minst sagt skrämmande för oss människor. Vad sägs om till exempel rabies, nipah, ebola och corona? Fladdermössen verkar kunna bära på kroniska virusinfektioner utan att bli sjuka, vilket givetvis gör fladdermöss högintressanta för medicinsk forskning. Hur kommer det sig då att de har denna mångfald av virus, och hur klarar de av det?

Våra likheter och olikheter
För det första är fladdermössen, liksom vi människor, en perfekt organism för virus. Fladdermöss lever länge, de flyger och kan på så vis sprida viruset över stora områden, de är sociala och samlas ofta i stora grupper med mycket kroppskontakt. Till skillnad från oss människor har dock fladdermössen funnits länge i ungefär samma skepnad, mer än 50 miljoner år. Det har alltså funnits gott om tid för virus och fladdermöss att utvecklas tillsammans och för fladdermöss att utveckla ett extraordinärt immunförsvar.

Hästskonäsor från de naturvetenskapliga samlingarna på Göteborgs naturhistoriska museum, från Jiangsu i Kina.

Kan producera eget vaccin
Liksom vi och andra däggdjur producerar fladdermössen så kallade interferon, ett protein som vanligtvis sätts igång i början av en virusinfektion. Fladdermössen har däremot en ständig produktion av interferon. Dessutom kan fladdermössen integrera en kopia av viruset i sin egen arvsmassa och då producera egna virusproteiner och bilda egna antikroppar mot viruset. Man kan förenklat säga att de producerar sitt eget vaccin. Sist men inte minst tror man att fladdermössen utnyttjar sin varierade kroppstemperatur för att bekämpa virusen, som är känsliga för höga temperaturer. När fladdermössen flyger ökar kroppstemperaturen och de får helt enkelt febertoppar varje natt.

Hur kunde det bli såhär?
Men vilken roll spelar då fladdermössen i coronautbrottet? Det stämmer att man hittat liknande virus hos en art av hästskonäsa i Kina, men ursprunget för viruset som orsakar covid-19 och utbrottets tidiga skeende är inte känt.

Det finns några faktorer som spelar en viktig roll och som bör beaktas innan en syndabock pekas ut. Dels har vi fått nya virus från andra djur åtminstone så länge vi har haft husdjur och boskap. Det nya är att vi idag sprider sjukdomar på ett helt annat sätt. Vi reser mer och vi är väldigt många.

När djur stressas aktiveras de virus de har i kroppen och då är risken större att de hoppar över till människan. Stressen kan till exempel komma av att vi avverkar andra arters livsmiljö, eller tar djuren ifrån sina naturliga miljöer till marknader där de trängs i burar. Det är lite som att vi kan bära på ett herpesvirus, men det är först när vi utsätts för en stress som det bryter ut och vi för smittan vidare genom kontakt med andra. Fladdermöss och andra djur i sin rätta miljö, och om de får vara i fred, är alltså inget direkt hot mot oss som smittspridare. Det finns med andra ord goda skäl att skydda och återskapa naturliga miljöer, att inte hantera vilda djur på det sätt vi gör idag, och att tänka efter före när det gäller våra resvanor, global handel och konsumtion.

Fler fladdermöss ur museets samlingar.

Fladdermöss som nyttodjur
Något som skulle kunna få mer fokus är däremot den nytta vi drar av fladdermössen, som många inte tänker på. En enda fladdermus kan äta flera tusen insekter per natt och fladdermöss finns i stort sett överallt där vi människor finns och där vi odlar våra grödor. Tar vi bort fladdermössen från ett område kan detta leda till en explosionsartad ökning av skadeinsekter och mygg – och därmed riskerar vi både missväxt och utbrott av sjukdomar som till exempel malaria. Vi har alltså allt att vinna på att värna om fladdermössen, som är en viktig och stor pusselbit i våra ekosystem.

Magnus Gelang
Intendent på Göteborgs naturhistoriska museum

Lägg till kommentar

Ämnen

Följ oss

Följ oss gärna i våra sociala medier