Västarvet
För ett tag sedan besökte jag Vänersborgs museum – en unik och inspirerande wunderkammer där museets grundare Adolf Andersohn i slutet av 1800-talet ville återskapa världen i miniatyr för vänersborgarna. Museet utgör fortfarande en fantasieggande kulturmiljö som hjälper oss att ifrågasätta det vi tar för givet; att utforska och diskutera både upplevda olikheter och det som förenar människor. Vänersborgs museum är, i likhet med Västarvets övriga museer, en byggsten i en oändlig mångfald av kulturarv som format det svenska samhället.
För ett år sedan antog FN:s generalförsamling resolutionen Agenda 2030 för långsiktigt hållbar utveckling. Agendan är en handlingsplan för att förbättra välståndet för människor runt om i världen. Förutom fattigdomsbekämpning handlar Agendan om att etablera fria, öppna och inkluderande samhällen där människor kan utvecklas i trygghet och i harmoni med miljön. Kulturarvsarbetet kan komma att spela en viktig roll i Sveriges genomförande av Agendan.
Stora delar av den globala utvecklingen går mot det bättre: fattigdomen och barnadödligheten minskar, medellivslängden och utbildningsnivån ökar. Jordens befolkning blir totalt sett större, rikare, äldre och friskare. Samtidigt fortsätter rättigheter och skyldigheter, möjligheter och begränsningar att vara ojämnt fördelade över världen. Genomförandet av Agenda 2030 bygger på global samverkan för att uppnå solidaritet och jämlikhet för alla.
Den snabba rörligheten av människor, idéer och information skapar en känsla av en komplex, föränderlig och fragmenterad värld. Detta kan leda till upplevelser av utanförskap, till konflikt mellan grupper och till ett ökat behov av att söka, forma och uttrycka identitet och tillhörighet.
Kulturmiljön är en källa till kunskap, bildning och upplevelser som bidrar till att skapa en känsla av tillhörighet, delaktighet och en förståelse för vår plats i tiden. Genom utforskandet av det förflutna tränas förmågan att förstå andra perspektiv och andra sätt att leva, vilket kan väcka engagemang för närmiljön och nyfikenhet vid mötet med andra människor. Däri ligger kulturmiljöarbetets potential att bidra till ett hållbart inkluderande samhälle.
Tillsammans kan vi bidra till genomförandet av Agenda 2030 genom att skapa förutsättningar för alla, oavsett bakgrund, att utforska denna enastående mångfald av kulturarv för att skapa mening och sammanhang i tillvaron.
Kulturarvet ökar i värde när vi öppnar upp det, gör det tillgängligt, och delar det med varandra. Men det förstod ju förstås Adolf Andersohn för över 100 år sedan.
Lars Amréus, riksantikvarie och myndighetschef för Riksantikvarieämbetet.
Följ honom gärna på Twitter: @riksantikvarie
Mer om Riksantikvarieämbetet hittar du här: www.raa.se
