VästarvetDet västsvenska ostronet är en världskändis i gourmetvärlden. Människor vallfärdar till Bohuslän från hela världen för få smaka den salta ”kyssen”. Idag, 7 september, är det Ostronets dag och blötdjuret firas i Grebbestad under festliga former.
Att äta ostron är en riktigt anrik tradition. Visste du att
stenåldersmänniskor åt ostron redan på sin tid? När inlandsisen dragit sig
undan blev det medelhavsklimat i södra och mellersta Sverige – något som var
gynnsamt för ostronet. Arkeologer
har hittat mängder med ostronskal i köksavfall (så kallade kökkenmöddingar) från
både sten- och bronsåldern. Ostron var också populärt bland vikingar och kända
personligheter som Napoleon, Konfucius och Casanova sägs ha varit
stormförtjusta i mollusken.
På 1600-talet dukades det upp med ostron i det svenska och danska hovet. På
1700-talet kunde den franska överklassen vräka i sig ett hundratal ostron på
lunchen, vilket den franska målningen Ostronlunchen av Jean-Francois de Troy vittnar om.
Men om ostron historiskt ansetts vara en delikatess för överklassen, så är det
idag betydligt folkligare.
Från flärd till folklighet
Hos de flesta associeras ordet ”ostron” fortfarande med lyx. Inte sällan nämns det i samma andetag som champagne och hummer. Under första halvan av 1900-talet var ostronet en lika självklar som smör, ost, sill och strömming på svenska stadshotell och restauranger.
Idag äts ostron alltmer i vardagliga sammanhang. I vår tid
där det vurmas för hållbarhet och hälsosam mat ligger ostronet helt rätt i
tiden, eftersom de både är nyttiga, fettsnåla och hållbart fiskade.
Det finns gott om protein i ostron, och de är oerhört rika på mineraler och
vitaminer, till exempel B12 som är viktigt för oss människor. Ett ostron
behöver sex-sju år på sig innan det kan skördas.
Så, hur kommer det sig att en sådan delikatess frodas just på västkusten? Förklaringen till framgången finns i våra kalla, rena vatten i kombination med rätt salthalt, minus parasiter. Detta gör att ostronet kan växa till sig långsamt.
/Julia Collinius, Västarvet
Källor: Ostronakademin, lyx.se, DN, SvD.
