Jag är Västarvet
rödhake

Trädgårdsmästarens lilla vän

Rödhaken är en av våra mest omtyckta fåglar, även med bibliska mått mätt. Här möter vi den i rabatten och i folktron.

Vi presenterar rödhaken, känd som trädgårdsmästarens lilla vän. Rödhakens silverklingande sång är ett karaktäristisk ljud en vårkväll och under plantering- och, som nu, i skördetider hittar man de ofta i närheten av trädgårdslandet, därav dess ovan nämnda epitet.

På span i trädgårdslandet.

– Rödhaken äter nästan bara insekter och jag kan tänka mig att det där med trädgårdsmästarens lilla vän kommer från att den ofta syns i rabatterna. Hjälper till gör den inte, den drar snarare nytta av våra rabatter. Den är van vid människor, men håller sig däremot gärna i skymundan. Att den förekommer så mycket i folktron beror kanske just på att det är en söt fågel som håller sig nära oss. reflekterar Magnus Gelang, intendent på Göteborgs Naturhistoriska Museum, i en direktrapport från Israel där han just nu befinner sig på en ringmärkning i ett öde område.

I Israel ligger ju också Jerusalem, där Jesus ska ha dött på korset. Enligt en legend besökte just rödhaken Jesus på korset och försökte dra ur törnarna ur hans panna. Då föll en droppe blod på fågeln och dess fjädrar är sedan dess för alltid röda. Jesus sade till rödhaken att ”varhelst du befinner dig ska glädje och lycka följa dig. Blå som himmeln skall dina ägg vara och hädanefter ska du vara Guds egen fågel.”

Alla älskar rödhaken.

Och rödhakens röda bröst har många förklaringar inom folktron. Oftast sägs färgen ha uppstått när rödhaken försökt hjälpa människorna på olika sätt, att den till exempel brände sitt bröst när den skulle hämta vatten åt dömda själar i skärselden. Vidare på det bibliska temat finns också idén om att rödhaken har en droppe av Guds blod i sina ådror och att den därför absolut inte får skadas. I vissa kulturer berättas det också om att det var rödhaken som förde elden till människorna.

Men har Magnus Gelang sett till någon rödhake ännu, i det Heliga landet?
– Nej, de kommer tydligen hit senare och då inte så många. De flesta stannar i Kontinentaleuropa, rapporterar han.

Anna Härdig
Digital kommunikatör, Västarvet

Ämnen

Följ oss

Följ oss gärna i våra sociala medier